Alzheimers sjukdom

Alzheimers sjukdom
Klassifikation och externa resurser
Histopatologisk bild av senila plack sedda i cerebrala cortex hos en patient med Alzheimers sjukdom med försenil start. Silverfärgning.
ICD-10	G30. , F00.
ICD-9	331.0, 290.1
OMIM	104300
DiseasesDB	490
MedlinePlus	000760
eMedicine	neuro/13

Alzheimers sjukdom (AD), senil demens av Alzheimertyp (SDAT) eller helt enkelt Alzheimers är den vanligaste formen av demens. Denna obotliga, degenerativa och dödliga sjukdom bär namn efter den tyska psykiatern och neuropatologen Alois Alzheimer som 1906 var först med att beskriva den.^[1] I allmänhet diagnostiseras sjukdomen hos personer över 65 år^[2], även om den mindre utbredda tidigt debuterande Alzheimers sjukdom kan uppträda mycket tidigare. I september 2009 var antalet människor i världen med Alzheimersdiagnos mer än 35 miljoner.^[3] Förekomsten av sjukdomen antas nå omkring 107 miljoner människor år 2050 ^[4].

Trots att förloppet av Alzheimers sjukdom är unikt för varje individ, finns det många gemensamma symtom ^[5]. Det tidigaste observerbara symtomet tros ofta felaktigt vara 'åldersrelaterad oro', eller tecken på stress.^[6]. I de tidiga stadierna av sjukdomen, är det mest allmänt accepterade symptomet minnesförlust, såsom svårighet att minnas nyligen inlärda fakta. När Alzheimers sjukdom misstänks ställs diagnosen vanligtvis genom beteende- och kognitiva tester, ofta följt av någon form av tomografisk undersökning av hjärnan.^[7] När sjukdomen framskrider framträder vanliga symptom som förvirring, irritabilitet och aggressivitet, humörsvängningar, stresskänslighet, minnesstörningar och tecken på afasi och apraxi, och ett allmänt tillbakadragande när de psykiska funktionerna successivt försämras ^[6][8] Successivt försämras de kroppsliga funktionerna, vilket slutligen leder till döden.^[9] Den individuella prognosen är svårbedömd, eftersom sjukdomens varaktighet varierar. Det kan gå flera år innan en person med Alzheimers får tydliga symptom och en diagnos. Den genomsnittliga livslängden efter diagnos är cirka sju år.^[10] Färre än tre procent lever mer än fjorton år efter diagnosen.^[11]

Orsaken till och utvecklingen av Alzheimers sjukdom är inte väl förstådd. Forskning visar att sjukdomen är associerad med plack och tangels i hjärnvävnaden.^[12] För närvarande erbjuder de behandlingar som ges en liten symptomatisk nytta, men det finns ännu ingen behandling som kan fördröja eller stoppa sjukdomsförloppet. Fram till 2008 har fler än 500 kliniska studier gjorts för att identifiera en möjlig behandling av Alzheimers, men man vet inte om någon av de testade åtgärdsstrategierna kommer att visa lovande resultat.^[13] Ett antal icke-invasiva, livsstilsvanor har föreslagits för att förebygga Alzheimers sjukdom, men tillräckliga bevis för att dessa rekommendationer leder till att degeneringen minskar. Mental stimulans, motion och balanserad kost föreslås, både som möjliga förebyggande åtgärder och ett förnuftigt sätt att hantera sjukdomen.^[14]

Eftersom Alzheimers är degenerativ och inte kan botas är patienternas vård viktig och ofta tar en nära anhörig rollen som den primära vårdgivaren.^[15]. Alzheimers sjukdom är känd för att bli en tung börda för vårdgivaren. Sociala, psykiska, fysiska och ekonomiska faktorer kan påverka vårdarens liv.^[16][17][18] I utvecklingsländer är Alzheimers en av de mest kostsamma sjukdomar för samhället.^[19][20]

Allmänt [redigera]

Alzheimers sjukdom är en demenssjukdom, dock inte detsamma som demens. Hos runt 60% av de som utvecklar demens är Alzheimers sjukdom enda utlösande faktor eller i kombination (1). Demens är en minskning av minne och intellekt. Vid naturligt åldrande minskar hjärnans vikt med ungefär 10%, hos en person med Alzheimers sjukdom är nedgången hela 30-40%. I Sverige finns ungefär 160 000 personer med demens, varav cirka 60% lider av Alzheimers sjukdom. Ungefär 7 500 människor insjuknar varje år. Kostnaderna för demens i Sverige år 2000 beräknades vara 38 miljarder kronor (brutto), där den största kostnaden låg på kommunerna (ca 80%). Att det inte finns något bra läkemedel mot Alzheimers sjukdom återspeglas i kostnaderna för läkemedel (kolinesterashämmare), som låg på 180 miljoner år 2000^[21].

Symptom [redigera]

Det vanligaste tidiga symptomet på Alzheimers sjukdom är problem med närminnet. Den drabbade förlägger saker, glömmer avtalade möten och har ofta svårt att prestera under pressade förhållanden. Detta kan alla drabbas av, men här är problemen av kronisk art. Problemen leder ofta till att personen undviker krävande situationer av rädsla för att inte klara av dem. I extrema fall händer det att personen i ett tidigt stadium av sin sjukdom isolerar sig totalt. I senare stadium av sjukdomen inträder demens, och även enklare praktiska sysslor som att diska eller brygga kaffe blir för svårt. Individen brukar även drabbas av minskad sjukdomsinsikt.

Typer [redigera]

• Familjär Alzheimers sjukdom – (direkt genetisk kopplad) ca 5 till 10% av alla alzheimerfall antas bero på en enstaka genetisk mutation. Det som är signifikant för denna grupp är att de drabbas av Alzheimer före 60 års ålder. Om en av föräldrarna har en genetisk mutation så finns det 50% risk för barnet att få samma mutation och utveckla sjukdomen.
• Sporadisk Alzheimers sjukdom – omfattar de runt 90% av fallen där det inte finns en lika klar genetisk koppling. Den sporadiska alzheimersjukdomen börjar efter 60 års ålder.

Dessa siffror är endast en uppskattning och det finns skilda meningar inom forskarvärlden.

Sjukdomsförlopp [redigera]

Vid det första stadiet i den latenta perioden finns det inga symptom, utan endast en inlagring av Aβ. Detta följs av ett stadium kallat lindrig kognitiv störning (MCI). I detta stadium har personen inte demens utan endast problem med närminnet, att komma ihåg saker. Detta är inte samma sak som den glömska de flesta utvecklar på äldre dagar, vid MCI försämras minnet hela tiden. Tester finns för att skilja mellan MCI och ”naturlig glömska”; testet har 94% säkerhet, se ytterligare läsning. Nästa steg är Alzheimers sjukdom, där patienten även kan utveckla en förändrad personlighet. I genomsnitt har man sjukdomen i 10 till 12 år, men det finns stora skillnader. (1) Efter 90 års ålder minskar risken för att insjunka i alzheimer. Om alla människor skulle nå åldern 100 år skulle endast två tredjedelar insjukna; de som klarat sig fram till dess kommer inte att insjukna.

Orsaker [redigera]

Senila plack i hjärnbarken hos Alzheimers-patient

Det finns ingen heltäckande förklaring till sjukdomen men observationer har gjorts där man sett att nervcellerna i hjärnans minnescentrum förtvinar. Processen kan sprida sig till hjässloben, så att förmågan att förstå och tolka olika sinnesintryck avtar. Även hjärnans pannlober, där omdöme, insikt och impulskontroll sitter, kan drabbas. Bevis har hittats som tyder på att proteinet β-Amyloid anrikas i plack lokaliserade till cortex i storhjärnan, där även intellektuella centra finns.

Riskfaktorer [redigera]

• Åldrande, den allra viktigaste riskfaktorn.
• Kön, kvinnor drabbas i högre utsträckning än män. Detta beror troligen på att östrogenhalten minskar hos kvinnor vid åldrande.
• Nära släktskap med någon som har Alzheimer.
• Våld mot huvudet, detta har observerats hos militärer som tjänstgjorde under andra världskriget. Den grupp som exponerades för våld mot huvudet har i en större grad utvecklat Alzheimer.
• Högt blodtryck (i medelåldern) för personer med ett systoliskt blodtryck över 160 mmHg ökar risken 3 gånger.
• Apolipoprotein E4, 15 % av alla svenskar har den mutation som ökar risken för att få alzheimer tre gånger (1).
• Låga nivåer av vitamin E.
• Även nikotin ökar risken för att få Alzheimers sjukdomen enligt en kinesisk undersökning.

De flesta riskfaktorer har upptäckts vid retrospektiva studier.

Demens

Demens (av latin dementia 'vansinne' av mens 'sinne'^[1]) är ett syndrom (en samling symtom) som innefattar en störning av högre intellektuella funktioner med försämring av minne och logiskt tänkande, samt personlighetsförändringar och emotionella störningar utan medvetandesänkning. Demens innebär en kognitiv reduktion där som är så allvarlig att det innebär en påtaglig eller invalidiserande oförmåga. En mildare kognitiv reduktion benämns lätt kognitiv störning (mild cognitive impairment, MCI).^[2]

De flesta fall av demens drabbar äldre personer, senil demens. Bland människor över 80 år räknas demens som en folksjukdom och man räknar med att var 5:e person över 80 år har drabbats av någon typ av demenssjukdom. Demens kallas även senilitet, vilket betyder gubbaktighet, ålderdomssvaghet. Ordet senil kommer av latin sẽnilis av sẽnis gubbe^[3], se SAOB. Demens som drabbar medelålders kallas presenil demens. Senil demens betraktades länge som en oundviklig följd av åldrandet men numera vet man att demens beror på hjärnskador som kan ha orsakats av hundratals olika sjukdomstillstånd.^[4]

Demens brukar ofta kallas de anhörigas sjukdom^[5] eftersom familj och vänner med nära kontakt till den sjuka ofta i hög grad brukar påverkas. Exempelvis kan det hända att den dementa inte kan sköta sina dagliga rutiner eller inte längre hittar hem.

Diagnos [redigera]

Enligt DSM-IV krävs nedsättning av flera kognitiva funktioner för en demensdiagnos. För diagnos krävs:

1. nedsatt minnesförmåga
2. samt minst en av följande:
   • afasi (språkstörningar)
   • apraxi (nedsatt motorisk funktion trots fungerande muskler)
   • agnosi (oförmåga att tolka sensoriska intryck)
   • störning av exekutiva funktioner (oförmåga att tänka abstrakt och att planera/organisera sina tankar)

Störningarna ska vara så allvarliga att de påverkar prestationsförmågan samt ska ha pågått under minst 6 månader.

Kognitiva förmågor kan test med Mini Mental Test (MMT) eller klocktest.

Differentialdiagnostiska test [redigera]

Det är viktigt att utreda för andra orsaker till demens-symtom, dvs. att det inte handlar om en sekundär demens. Sjukdomstillstånd som kan ge demenssymtom inkluderar:

• Hypotyreos
• Hypertyreos

Typer av demens [redigera]

Det finns tre typer av orsaker till demens:

• Primärdegenerativa demenser där en sjukdom med okänd etiologi skadar hjärnvävnaden. Exempel är Alzheimers sjukdom och frontallobsdemens.
• Vaskulära demenser, där den vanligaste typen, multiinfarktdemens, orsakas av många små hjärninfarkter (blodproppar i hjärnan).
• Övriga demenser, vilka är sekundära till en annan kroppslig sjukdom, till exempel B₁₂-brist, Huntingtons sjukdom (danssjukan), alkoholdemens eller lågtryckshydrocefalus.

Äldre personer drabbas ofta av demenslika symptom vid störningar i livet såsom personliga kriser, sömnbrist, vätskebrist, bristande mathållning eller infektioner såsom urinvägsinfektion. Vid en äkta demens finns oftast en sådan så kallad pseudodemens ovanpå den äkta, som orsakas av hjärnskadan. Denna falska demens kan gå tillbaka om exempelvis regelbunden tillsyn leder till bättre kosthållning och förbättrade matvanor. Själva grunddemensen är dock irreparabel.

Igår va jag till läkaren och han pratade med mej om dessa sjukdomar.

Det ska finnas olika sorter av bägge två och efter min nästa undersökning så kommer dom kanske fram till vad jag har.

Han hade funderingar på någon sort eftersom jag för det mesta bara satt å gjorde ingenting, det hade nått namn jag inte kommer ihåg men även detta med mitt minne som ställer till det så för mej sa han att jag behöver mer stöd å hjälp av mina änglar.

Jag fattade det så att det redan va på planerings nivå men jag kan ha misstagit mej på det.

Ha en bra dag vänner <3