lite information!

Definition

Ångesten ej begränsad till en specifik situation. Oron eller ängslan är obefogad med hänsyn till den aktuella situationen.

Orsak(-er)

Ofta symtom på en underliggande depression. Ibland som en följd av missbruk av t ex alkohol, narkotika. Ibland kommer ängslan efter ett långvarigt stresstillstånd eller efter uppskakande livshändelser.

Ibland är ångestsjukdomen primär d v s den beror på ångestsjukdom i sig. I dessa situationer finns en viss ärftlighet

Symtom

”Stort svart sugande hål i magen”. En rädsla vars orsak man inte kan sätta fingret på.

Ångestsymtom är vanliga i primärvården och yttrar sig ofta i form av magbesvär, muskelspänningar, yrsel, huvudvärk etc. Obefogad oro för saker som skulle kunna hända sk framtidspanik och ”oroar sig för allt”. Man ser en stegrad aktivitet i det sympatiska nervsystemet med hjärtklappning, muntorrhet, yrsel, ansiktsrodnad, darrningar i händer och fingrar.

Primär ångestsjukdom är kronisk med påtagliga variationer i intensitet. Förvärras ofta vid stressade händelser. Ofta mycket varaktiga eller livslånga besvär.

Utöver de symtom som brukar finnas vid en panikattack (Se detta avsnitt) kan följande symtom ingå:

  1. Muskelspänningar eller muskelvärk.

  2. Rastlöshet och oförmåga att koppla av. En gnagande oro. Svårt att sitta still.

  3. Otålighet, känsla av att vara på helspänn och uppjagad.

  4. Klumpkänsla i halsen eller sväljningssvårigheter.

  5. Överdriven reaktion på smärre överraskningar.

  6. Koncentrationssvårigheter.

  7. Ihållande irritabilitet.

  8. Sömnsvårigheter.

Symtomen ska ha varat minst 6 månader (enligt definition) men i praktiken finns det ett ofta ett livslångt ångestlidande. Symtomen får inte bero på annan psykisk sjukdom eller drogmissbruk. Personen ska vara över 18 års ålder.

Alternativa överväganden

  • Realångest dvs situation där ångest/oro är befogad med hänsyn till situationen.

  • Panikångest.

  • Social fobi.

  • Depression.

  • Posttraumatiskt stressyndrom.

  • Utåtriktade personlighetstyp med humörsvängningar upp och ned (cyklotymi).

  • Överproduktion i sköldkörteln
  • Överproduktion av bisköldkörtelhormon,

  • Blodtryckshöjande tumör i binjuremärgen,

  • Diabetes,

  • Missbruk,

  • Wilsons sjukdom.

  • Läkemedelsreaktion på betareceptorstimulerare, vid upphörande av medicinering med SSRI-preparat.

  • Ångestiknande symtom som rastlöshet, otålighet, koncentrationssvårigheter, irritabilitet kan ingå i andra syndrom som ADHD och autistiska störningar (se avsnittet Neuropsykiatriska funktionsstörningar hos vuxna).

Utredning

För diagnosen är patientens egen berättelse central. hur ser alkoholkosumptionen ut?

En kroppsundersökning kombinerad med bedömning av patientens mentala och neurologiska status ingår i utredningen.

Dessutom kontrolleras blodvärde (Hb), blodsocker, fritt T4, TSH, gamma-GT, CDT, ALP, serumkalium, serumkalcium, serumkreatinin m fl analyser.

Behandling

Kognitiv psykoterapi har god effekt på lätta till måttliga ångesttillstånd och bör pröva först, där omständigheternaså medger.

När läkemedelsbehandling väljs gäller i första hand SSRI- eller SNRI- preparat. Dessa har god och snabb effekt på ångest, oro. Till en början kan patienten även behöva ett bensodiazepinpreparat.

Pregabalin är andrahandsval. Börja med låg dos t ex 25 mg i 3-4 dagar och därefter succesiv stegring av dosen. Pregabalin kan ges parallellt med andra antidepressiva preparat.

Betablockerare kan prövas på påtagligt sympatikotona individer.

Buspiron har i praktiken ofta mycket svag eller ingen effekt.

Ibland ordineras kronisk bensodiazepimedicinering till patienter med generell ångestsjukdom. Dessa patienter skall inte ha eller tidigare ha haft ett missbruk. Dessa patienter mår bra och fungerar väl på denna kroniska medicinering utan att man ser vare sig toleransutveckling eller behov av doshöjning.

Särskild försiktighet gäller dock vid behandling med bensodiazepiner till ”lågserotonerga” individer, d.v.s. de personer som har en låg självkontroll, ”sensational seeking” och är självcentrerade.

Information skall ges i form av råd om livsföring och undvikande av droger som koffein, alkohol, amfetamin, cannabis. Avslappningstekniker.

Självskattningsformulär är bra att använda för diagnos och uppföljning.

Läkemedel

Pregabalin N03AX16

LYRICA

Diazepam N05BA01

Diazepam APL

Diazepam Desitin

Stesolid®

Stesolid® Rektal Prefill

Stesolid® novum

Oxazepam N05BA04

Oxascand

Sobril®

Lorazepam N05BA06

Temesta®

Alprazolam N05BA12

Alprastad

Alprazolam Alternova

Alprazolam Krka

Alprazolam Mylan

Alprazolam STADA®

Alprazolam Sandoz

Xanor Depot

Xanor®

Buspiron N05BE01

Buspar

Buspar®

Buspiron Actavis

Buspiron Mylan

Fluoxetin N06AB03

Fluoxetin BMM Pharma

Fluoxetin Mylan

Fluoxetin Orifarm

Fluoxetin STADA®

Fluoxetin Sandoz

Fluoxetin Teva

Fluoxetin ratiopharm

Fluoxetine Morningside

Fontex®

Citalopram N06AB04

Bellcital

Biopram

Cilomed

Cilopram

Cipramil

Cipramil®

Citalomed

Citalopram ACO

Citalopram Actavis

Citalopram Alternova

Citalopram Apotex

Citalopram Arrow

Citalopram BMM Pharma

Citalopram Bluefish

Citalopram CT

Citalopram Desitin

Citalopram Mylan

Citalopram Niche

Citalopram Orifarm

Citalopram Orion

Citalopram Ranbaxy

Citalopram STADA

Citalopram STADA®

Citalopram Sandoz

Citalopram Teva

Citalopram® CNSpharma

Citalostad

Citapram

Citapriwa

Citavie

Citoglan

Desital

Talocit

Paroxetin N06AB05

Arketis

Bindial

Deoxatine

Isoxatine

Mediparox

Paraxodil

Parocetan

Paroxetabs

Paroxetin Actavis

Paroxetin EQL Pharma

Paroxetin HEXAL

Paroxetin Medis

Paroxetin Mylan

Paroxetin Orifarm

Paroxetin Orion

Paroxetin Pfizer

Paroxetin Ranbaxy

Paroxetin Sandoz

Paroxetin Teva

Paroxetin ratiopharm

Paroxiflex

Paroximed

Paroxin

Paroxistad

Primoxatine

Seroxat

Seroxat®

Titroxatine

Sertralin N06AB06

Oralin

Sertralin Actavis

Sertralin Amendia

Sertralin Bluefish

Sertralin Hexal

Sertralin Krka

Sertralin Orion

Sertralin Polpharma

Sertralin Ranbaxy

Sertralin STADA

Sertralin Sandoz

Sertralin Teva

Sertralin ratiopharm

Sertranat

Sertraparma

Sertrasen

Sertraxea

Tifisertral

Ziral

Zoloft

Fluvoxamin N06AB08

Fevarin®

Fluvosol

Escitalopram N06AB10

Cipralex

Entact

Esertia

Premalex

Prilect

Seroplex

Reboxetin N06AX18

Davedax

Edronax


Patientorganisation/patientorganisationer

Riksförbundet för Social och Mental Hälsa

Svenska Ångestsyndromsällskapet


Publiceringsdatum: 2010-07-06 pilikonUPP
skriv ut ikonSkriv ut

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0